Kvarnbyn förr

Vackert beläget mellan Västerbottens landskaps största sjö, Stora Bygdeträsket, och Göksjön ligger Kvarnbyn, Burträsk. Kvarnbyn skiljer sig på många sätt från grannbyarna Innansjön och Bygdeträsk fast de ligger så nära varandra och en gång hörde ihop. Det var det strida ån med dess möjligheter som gjorde att byn utvecklades på sitt speciella sätt.

Kvarnbyn har fått sitt namn efter kvarnarna som sedan urminnes tider legat i ån. Ända fram till omkring 1900-talet stavades Kvarnbyn med Q, Qvarnbyn. När byn fick egen poststation blev postadressen Kvarnbysund. Forntid och fornfynd. När den första fasta bosättningen skedde i Kvarnbyn är höjt i dunkel. Att det var ett intressant område för jägare och fiskare kan man lätt förstå när man ser på naturen.

Inför regleringen av byns vattendrag 1959 hittade arkeolog Timberg rester efter en stenåldersboplats som finns på udden vid käckrotet och en vid stora Bygdeträskets strand vid Bergavan. Dessutom har två förhistoriska skidor eller delar av skidor hittats. En fann man i Kvarnbyn vid rågången mot Bygdeträsk och en i Västanträsk. Deras ålder har fastställts till ca. 1000 år e. Kr.

De övriga Bygdeträskgårdarnas namn tyder på att de har kommit till senare, som Moran, Innanbron, Väster om träsket, Innansjön, Näset, Liden, Edet, Fällan; Heden; Vallen, Utansjön, m.fl. Kvarnbyn var ett idealiskt läge för människor med jakt och fiske som huvudnäringar. Även för kornskörden var läget bra. Det var ej frostlänt på hemmanen i Kvarnbyn.

Troligtvis var det under 1300- 1400-talet som man började odla marken i Kvarnbyn. De första gårdarna inom storbyn Bygdeträsk låg på landtungan mellan de båda sjöarna, dvs. i Kvarnbyn. Detta styrks av att på 1702-års kartbeskrivning kallades fyra gårdar som var belägna där för; gård i gamla byn.